Till fackförbund för förskola, skola och dess pedagogiska personal.
I såväl Norr-som Västerbotten finns det lärare som skadas och blir sjuka av mikrovågor. Flertalet är medlemmar i den lokalförening jag företräder som ordförande, Elöverkänsligas Förening i Norrbottens län. Elöverkänsligas Förening är en del av Elöverkänsligas Riksförbund, ett förbund inom Funktionsrätt Sverige med ca 3000 medlemmar. Elöverkänslighet är i Sverige en erkänd funktionsnedsättning sedan 1995. Flertalet av de lärare som drabbats av elöverkänslighet har tvingats från sina arbetsplatser eller till och med från sitt yrke. Gemensamt för alla lärare som skadas och drabbas av denna funktionsnedsättning är att de inte kan arbeta utan anpassning utifrån en tillgänglighetsprincip. Gemensamt för de som skadas är också att det ligger inget eget val bakom den starkt livsbegränsande funktionsnedsättning som elöverkänslighet innebär. Ta del av gymnasielärare Linda Nieuwenhuizens personliga berättelse bl a om symtomutveckling så ser ni vad utvecklandet av elöverkänslighet kan innebära (se bilaga). Hennes redogörelse kompletterar den kunskap ni redan besitte om skadade medlemmar.
Jag som ordförande i Elöverkänsligas Förening i Norrbottens län har nu via brev vänt mig till alla ansvariga chefer för skolans och förskolans verksamheter i länet. Jag redogör i brevet bl a för de rekommendationer kring minimerande av exponering för mikrovågor som finns och för relevant lagstiftning för sammanhanget. Det, och mycket mer. Då ni som fackförbund har stort ansvar för arbetsmiljön gentemot personal och huvudmän förväntas ni ta del av detta brev till fullo för att kunna bemöta rektorer och pedagogisk personal i frågan. Det är en början. En naturlig fortsättning är också att påverka politiker som i sin tur kan påverka situationen för alla verksamheter. Läs det bifogade rektorsbrevet och återgå sedan hit för att fortsätta med den del som direkt riktar sig till er.
Lärare idag arbetar i en fysisk miljö där de exponeras för mikrovågor av en omfattning som knappast hittas i någon annan arbetsmiljö. Trådlösa nätverk, med uppkopplade I-pads och/eller datorer och så de mobiler eleverna tillåts ha med sig utöver det. 60 strålningskällor kan vara igång samtidigt? Det låter rimligt. Allt samlat i ett klassrum. Det ger strålningsnivåer långt över de som anges i den enda mätning av strålning i skolmiljö som kommer från Strålskyddsmyndigheten. Den gjordes 2009, på en söndag, i en skola som hade 3 routrar.
I Arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksamhet.
Nu när ni läst rektorsbrevet kommer vår fråga till er som fackligt förbund:
Vilket ansvar tar NI som facklig organisation för att minimera riskerna för pedagoger så de inte riskerar att skadas av strålningen från trådlös teknik i verksamheten? Vilka konkreta åtgärder vidtar NI?
Att vara medveten om en problematik utan att ställa krav på arbetsgivaren – vems intressen representerar man då? Många frågor dyker upp i mitt huvud när jag läser forskning, appeller, de faktiska lagar som verksamheterna lyder under och även om det ansvar ni har.
Ni har i rektorsbrevet fått läsa om Reykjavikappellen som ber skolmyndigheter ta sitt ansvar:
“Vi ber att skolmyndigheter i alla länder sätter sig in i den kunskap som finns angående möjliga risker med radiofrekvent strålning för våra barn som växer och utvecklas. Att använda kabelbundna datorer i undervisningen är en säkrare lösning än potentiellt riskfylld exponering för trådlös radiofrekvent strålning”
Ni har även fått läsa om Europarådets resolution 1815 som gällande barn och ungdomar säger:
8.3.1. inom departement och ministerier (utbildning, miljö och hälsa) utarbeta riktade informationskampanjer till lärare, föräldrar och barn för att göra dem uppmärksamma på de särskilda riskerna med tidig, ogenomtänkt och långvarig användning av mobiltelefoner och andra produkter som avger mikrovågor;
8.3.2. för barn i allmänhet och speciellt i skolor och klassrum prioritera trådbundna Internetanslutningar, samt att strikt reglera skolbarns användning av mobiltelefoner på skolområdet;
Ni ser vad Miljöbalken säger:
”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön”
Ni fick även läsa om den franska myndigheten för livsmedels-, miljö- och arbetslivssäkerhet, Anses, vilka 2016 gav sin summariska översikt gällande potentiellt skadliga effekter av användning av trådlös teknik för barn. De pekade på två viktiga områden vilka är:
- Den kognitiva förmågan (minne, koncentration, språk mm). Anses menar att de studier som visat sådana negativa effekter har gjorts med välkontrollerade metoder.
- Den psykiska hälsan (huvudvärk, sömnstörningar, trötthet, stress, ångest, irritabilitet). Anses ser dessa symtom som potentiella effekter av en frekvent användning av trådlös teknik.
Utifrån detta, samt brevet i sin helhet ställer jag dessa frågor – Är de fackliga medlemmarna informerade om hur trådlös teknik kan skada? Ni bör ta ert ansvar utifrån rätten för arbetstagaren att få information om de faktorer som påverkar arbetsmiljön och skyldigheten hos arbetsgivare utifrån skrivningar i AML om att förebygga ohälsa hos arbetstagare i verksamheten. Ta ert ansvar och delge era ombud det rektorsbrev ni fått som bilaga. Det blir ett reellt underlag till verksamheternas systematiska arbetsmiljöarbete.
Om vi så tittar på ohälsa. Vad säger lärarfacken själva om yrkeskårens ohälsa? Ja, en hel del, vad jag kan se. Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand säger på förbundets hemsida att: “Lärare är ännu en gång kraftigt överrepresenterade när det gäller sjukskrivningar, visar statistik från Försäkringskassan. – Det är högst anmärkningsvärt att arbetsgivare och politiker inte redan gjort mer för att få slut på denna förödande utveckling.” Jag får också läsa om att “Statistiken visar också att psykiska diagnoser är den främsta anledningen till sjukskrivning inom skolan, för både män och kvinnor.”
LR skriver om lärarfackens partsöverenskommelse med SKL som innehåller förslag i syfte att förbättra arbetsmiljö och sänkta sjuktal i skolan. Överenskommelsens åtgärdspaket ska bl a “främja ökad användning av hälso-/arbetsmiljöbokslut där kända arbetsmiljörisker analyseras”. Med tanke på det ni vet om medlemmars situation och nu, med tanke på det ni vet utifrån innehållet i det bifogade rektorsbrevet och så här långt in i detta brev – i vilken utsträckning analyseras riskerna med användandet av trådlös teknik i skola/förskola?
Är detta arbete obefintligt i de pedagogiska verksamheterna så finns ett missat hål. Min uppmaning är: Granska de sjukskrivningstal som råder för pedagoger självkritiskt, vidta de åtgärder som krävs för att minimera trådlös teknik i skolan och pröva göra något för att hålla lärare friska, i stället för att samtycka till att pröva att införa sådant i verksamheten som kan framkalla ohälsa.
Jag lyfter igen den rekommendation från SSM som handlar om hälsorisker i samband med långtidsexponering: “Dock finns en svag misstanke om att exponering av radiovågor vid användning av mobiltelefon kan medföra hälsorisker. Av försiktighetsskäl rekommenderar vi därför att du använder mobilens högtalarfunktion eller handsfree och att du håller ut telefonen från kroppen under samtal.” Mobiler, I-pads, laptops – alla de digitala verktyg som används i de pedagogiska verksamheterna uppkopplade mot ett trådlöst nätverk är sändare av mikrovågor. Används de på ett säkert sätt? Min nästa fråga är: Vilken försäkran finns hos arbetsgivaren för att användandet av mikrovågor är det säkra sättet att föredra för uppkoppling mot internet? Varför frångår och bortser arbetsgivaren från användandet av kabelanslutning av ett digitalt verktyg för uppkoppling mot internet, som ÄR det ENDA säkra sättet?
Jag drar den slutsatsen att arbetsgivaren som verksamhetsutövare hävdar att användandet av trådlös teknik är ofarligt. Det gör ju verksamhetsutövare i andra sammanhang. Så ser min erfarenhet ut. Att “bevisbördan faller på verksamhetsutövaren […] som hävdar dess ofarlighet” blir väldigt tydligt om man ser till vilket ansvar tillverkare av exempelvis Ipad och mobiler tar då det gäller eventuella skador uppkomna av trådlös teknik. Det finns ett krav på att dessa produkter ska ha ett säkerhetsavstånd till kroppen då de används. En mobil som handen håller, som finns i fickan och en I-pad som finns i knät uppfyller inte tillverkarnas krav på ett säkert användande. Alltså har tillverkarna friskrivit sig från ansvar, om skador av den trådlösa tekniken skulle uppstå. Operatörerna har också friskrivit sig från ansvar. Försäkringsbolagen har också friskrivit sig från ansvar för skador av trådlös teknik. Med tanke på detta vill jag upprepa min fråga till er:
Vilket ansvar tar NI som facklig organisation för att minimera riskerna för pedagoger så de inte riskerar att skadas av strålningen från trådlös teknik i verksamheten? Vilka konkreta åtgärder vidtar NI?
Ta ert ansvar för att genomföra enkla proaktiva åtgärder för att främja hälsan hos era medlemmar. Andra gör det!
Vi kan t ex se på hur politiker i EU:s största land Frankrike gör. Den franska nationalförsamlingen har nämligen beslutat om en lag 12 juli 2010 som förbjuder mobiler i skolsalar (article L511,code del´education)samt trådlösa nätverk på förskola. Lagen slår också fast att wifi i skolor som har klasser upp till årskurs 6 ska stängas av när de inte används. Lagen innefattar bland annat även att för varje mobiltelefon eller surfplatta ska det även anges tydligt hur man stänger av den trådlösa uppkopplingen mot internet . Sedan, nu den 12 december 2017, går Frankrike vidare med en lag, från och med höstterminen 2018 införs totalförbud mot mobiler till och med högstadiet. Inom det franska skoldepartementet håller man på att förbereda hur förbudet praktiskt kan genomföras, exempelvis med hjälp av låsbara boxar. På parentsforsafetechnology i länksamlingen (och som bilaga) kan ni läsa om fler exempel på hur bland annat Storbritannien, Tyskland, Belgien, Spanien, Israel och Australien jobbat med frågan.
Det finns många fackföreningar i andra länder som informerar sina medlemmar om risker med trådlös teknik och förespråkar ett minimerande av trådlös teknik i pedagogisk verksamhet/på andra arbetsplatser med hänvisning till forskning och försiktighetsprincip. Läs safeinschool i länksamlingen (och som bilaga) för att ta del av exempel från fackföreningar i USA, Kanada, Frankrike och Tyskland som tillsammans organiserar hundratusentals lärare. Läs och se vad som kan göras då viljan finns att informera och skydda medlemmar. Läs, tänk och ta ansvar för ett nödvändigt förändringsarbete.
Jag har sett att ett av lärarfacken, Lärarnas Riksförbund, har tagit fram en checklista för en IT-skyddsrond. Lärares digitala arbetsmiljö beskrivs som komplex och viktig. Visst är det så! Checklistan har tydliga steg för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kan bedrivas i samverkan mellan arbetsgivare och facklig organisation. Mitt råd blir: Följ dessa steg, låt checklistan handla om EN fråga – Hur minimerar vi användandet av trådlös teknik i vår verksamhet?
-Ni bedriver därigenom ett förändringsarbete som syftar till att följa Försiktighetsprincipen, som är inskriven i Miljöbalken.
-Ni ser också till att skolans huvudmän tar sitt ansvar för att följa Arbetsmiljölagen genom att “vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa” (AML § 2).
-Ni ser det sannolika i att genom effektiva åtgärder främja måluppfyllelse genom att höja elevernas kunskapsresultat. De symtom/skadliga effekter som forskning relaterar till användandet av trådlös teknik främjar INTE måluppfyllelse (se rektorsbrevet, se länk om expertrapport från ANSES).
-Ni ser att åtgärder för att minimera trådlös teknik
-är enkla (se Reykjavikappellen),
–kostnadseffektiva,
–ger en säkrare och stabilare internetuppkoppling
Jag avslutar detta brev med att återkomma till mina frågeställningar:
Vilket ansvar tar NI som facklig organisation för att minimera riskerna för pedagoger så de inte riskerar att skadas av strålningen från trådlös teknik i verksamheten? Vilka konkreta åtgärder vidtar NI?
Jag hoppas jag med innehållet i detta brev bjudit på väldigt starka incitament som visar på SKYLDIGHETEN att göra något då det gäller åtgärder för att minimera trådlös teknik i pedagogiska verksamheter. Det ligger i enskilda medlemmars och kollektivets intressen; intressen som ni som fackförening är SKYLDIGA att tillvarata. Era medlemmar har rätten att få information om faktorer som påverkar arbetsmiljön. Jag uppmanar er därför att delge era skyddsombud detta brev så att de får det underlag de behöver för att mötas kring vid kommande diskussioner med sina rektorer.
Jag vill i det här sammanhanget lyfta fram föräldraorganisationen BARNverket. De “arbetar för hälsofrämjande miljöer för ”hela” barnet i skolväsendets verksamheter från förskola till gymnasium och vill att “barn och unga, ska må bra och kunna utveckla kropp, sinnen och den känsliga hjärnan, hälsa och lärande, i en trygg och säker miljö”. BARNverket samlar medicinsk och pedagogisk expertis och ifrågasätter skolans nationella strategi för digitalisering. De ställer denna fråga:
Vilka förebyggande riskbedömningar har gjorts utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv?
BARNverket visar på brister i den nationella digitaliseringsstrategin. Låt innehållet i detta brev vara en början för er till att väga in tvärvetenskaplig forskning och kompetens och låta dessa faktorer få ha ett inflytande över era medlemmars hälsa samt elevernas hälsa och lärande. BARNVerket anser, utifrån den forskning och kunskap som den medicinska forskarvärlden har att:
- digitaliseringsstrategin av skolväsendet saknar förebyggande riskbedömningar utifrån det biologiska växande barnet
- digitaliseringsstrategin saknar tillräcklig vetenskaplig förankring
- motiv saknas för att införa digitala verktyg i förskolans läroplan
Skolan är en politiskt styrd verksamhet. BARNverket agerar genom att lyfta denna fråga vidare till politiker. Deras agerande ser jag som en hjälp för er i ert arbete. Dock, de som har ett ansvar att ta NU, utifrån den kunskap ni har – det är NI.
Så här lyfter BARNverket frågan om den nationella digitaliseringsstrategin med politiker:
- politiker måste ta del av aktuell forskning samt reflektera över andra länders förhållningssätt till digitala verktyg i skolväsendet för våra barns biologiska utveckling, hälsa och lärande.
- detta är en avgörande framtidsfråga för våra barns biologiska utveckling, hälsa och lärande och måste lyftas inför valet år 2018.
Tack vare ett samarbete med Tommy Nordbrandt, ordförande i Elöverkänsligas förening i Västerbotten, så kommer detta brev att skickas till alla fackliga föreningar som organiserar lärare/pedagoger i Norr-och Västerbotten. Det skickas för kännedom till berörda skolchefer i bägge län. Lokala media kommer därefter få ta del av brevinnehållet och den respons det möter. Jag gör det jag kan för att informera, uppmana till åtgärder och skydda de arbetstagare som ni organiserar. Gör ni?
Jag ser fram emot din respons till mina frågor, senast 2018-02-05.
Vänligen
Roger Johansson
Ordförande för Elöverkänsligas förening i
Norrbotten
0920-225002
Fördjupande läsning för er:
Försiktighetsprincipen:
Försiktighetsprincipen ligger under miljöbalkens allmänna hänsynsregler vilka ska förebygga negativa effekter av verksamheten. Enligt hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel ska alla som bedriver eller avser att bedriva verksamhet vidta de skyddsåtgärder och den försiktighet som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. De allmänna hänsynsreglerna innehåller de grundläggande bestämmelserna: Bevisbörderegeln, Kunskapskravet samt Försiktighetsprincipen.
Bevisbörderegeln: Bevisbörderegeln innebär att det är den som driver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidtar en åtgärd som ska visa att hänsynsreglerna följs.
Kunskapskravet innebär att det är den som driver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som ska ha tillräcklig kunskap om hur människors hälsa och miljön påverkas och kan skyddas.
Försiktighetsprincipen innebär att redan risken för negativ påverkan på människors hälsa och miljön gör att verksamhetsutövaren är skyldig att vidta åtgärder för att förhindra en störning.
http://www.socialstyrelsen.se/halsoskydd/tillampa-miljobalken/allmanna-hansynsregler
Resolution 1815:
Europarådet antog år 2011 resolution 1815. Den baseras på ett betänkande om de möjliga riskerna med magnetfältens och den radiofrekventa elektromagnetiska strålningens inverkan på miljö och hälsa. Resolutionen pekar på att det finns tillräckliga belägg för skadlig påverkan av elektromagnetiska fält på växter, djur och människors hälsa, för att agera och skydda mot möjliga och allvarliga miljö- och hälsorisker.
http://assembly.coe.int/nw/xml/XRef/Xref-XML2HTML-en.asp?fileid=17994
Diskrimineringslagen visar att proaktiva åtgärder från huvudman leder till tillgänglighet för den som skadas av mikrovågor:
Från och med 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en form av diskriminering i diskrimineringslagen. Lagändringen ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor. Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.
http://www.do.se/om-do/pressrum/aktuellt/aktuellt-under-2015/lagandring-tillganglighet/
http://www.do.se/om-diskriminering/former-av-diskriminering/bristande-tillganglighet/
ANSES :
Under sommaren 2016 lämnade den franska myndigheten för livsmedels-, miljö- och arbetslivssäkerhet, Anses, en expertrapport om hälsorisker med trådlös teknik för barn. Anses pekar särskilt ut de potentiellt skadliga effekterna av användning av trådlös teknik för barns kognitiva förmåga (minne, koncentration, språk, mm) samt den psykiska hälsan (huvudvärk, sömnstörningar, trötthet, stress, ångest, irritabilitet) http://www.stralskyddsstiftelsen.se/wp-content/uploads/2016/08/201607.pdf
Reykjavikapellen:
Vid en internationell konferens 2017 i Reykjavik om barn, skärmtid och mikrovågsstrålning signerades appellen av representanter från 21 länder. Här ber man skolmyndigheter i alla länder att sätta sig in i den kunskap som finns angående möjliga risker med radiofrekvent strålning för våra barn som växer och utvecklas. “Att använda kabelbundna datorer i undervisningen är en säkrare lösning än potentiellt riskfylld exponering för trådlös radiofrekvent strålning.”
engelsk version: http://www.iemfa.org/wp-content/pdf/Reykjavik-Appeal-2017-02-24-EN.pdf
svensk version: http://www.stralskyddsstiftelsen.se/wp-content/uploads/2017/03/Reykjavik-appellen-170224-svenska.pdf
Checklista från Lärarnas Riksförbund gällande IT-skyddsrond:
Förbud i Frankrike för trådlösa nätverk i förskolan samt avstängt wifi på lågstadiet när wifi inte används:
Frankrike lagstiftar i januari 2015 och förbjuder trådlösa nätverk i förskolor för barn under 3 år och de ska vara avstängda i grundskolans lågstadium när de inte aktivt används. På alla mobiltelefoner som säljs måste SAR-värdet anges tydligt och reklam för mobiltelefoner måste innehålla information om hur strålningen mot huvudet kan minskas. Se länk med lagtext på franska.
http://www.assemblee-nationale.fr/14/ta/ta0468.asp
Parents for safe technology – Exempel från Storbritannien, Tyskland, Belgien, Spanien, Israel och Australien som visar på åtgärder för att minimera användandet av trådlös teknik:
http://www.parentsforsafetechnology.org/worldwide-countries-taking-action.html
Safeinschool – Fackföreningar i USA, Kanada, Frankrike och Tyskland vidtar åtgärder för att minimera användandet av trådlös teknik:
http://www.safeinschool.org/2013/03/why-teachers-unions-dont-support-wifi.html
Powerwatch
Powerwatch är en engelsk oberoende organisation som är en central aktör och samverkanspart då hälsofrågor som har med elektromagnetiska fält debatteras i Storbritannien. Powerwatch hemsida syftar till att informera allmänheten om det omfattande kunskapsområde som elektromagnetiska fält är och vilka åtgärder man kan vidta för att skydda sig från skador.
Strålskyddsmyndighetens enda mätning av strålning i skolmiljö:
Denna mätning i skolmiljö är den enda mätning som gjorts. Syftet med mätningarna var att undersöka hur elevers exponeringsnivå av radiovågor kan påverkas av trådlösa datornätverk på skolan. Den gjordes 2009, på en söndag, i en skola som hade 3 routrar. https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/contentassets/d160682be1bc44e29476f6312e8cbe0d/matning-av-radiovagor-fran-tradlosa-datornatverk-pa-hallsviks-bycenter.pdf
Lloyd’s infohäfte – Electro-magnetic fields from mobile phones: recent developments
En beskrivning av kunskapsläget som gör att stora aktörer inom försäkringsbranschen, i detta fall Lloyd’s, fattar beslutet att friskriva sig ansvar för skador orsakade av mobiler och dyl. Bara -ett- exempel på att försäkringsbolag friskriver sig från ansvar.
EHS (elöverkänslighet) erkänns som arbetsskada i Tyskland:
Erkändes som arbetssjukdom vid domstolen 13 september 2012
http://www.foodsmatter.com/es/health_risks/articles/ehs-occupational-disease-germany-07-14.html
Frankrike inför 20171211 totalförbud mot mobiler i skolan: https://www.expressen.se/dinapengar/tech/har-infors-totalforbud-mot-mobiler-i-skolan/
BARNverket – pekar på brister i den nationella digitaliseringsstrategin
BARNverket är en rikstäckande föräldraorganisation som arbetar för ett ökat föräldrainflytande för barns rätt att må bra och utvecklas i en hälsofrämjande och säker miljö i skolväsendets verksamheter. BARNverket pekar på brister i den nationella digitaliseringsstrategin. Förebyggande riskbedömningar utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv och utifrån att barn är biologiska växande människor med kropp, sinnen och en känslig hjärna i utveckling saknas helt.
https://www.dagenssamhalle.se/debatt/digitaliseringen-av-skolan-ett-riskfyllt-experiment-19844
BARNverkets frågor till samtliga partier och berörda utifrån brister i den nationella digitaliseringsstrategin:
BILAGA 1 http://www.stralskyddsstiftelsen.se/2017/02/gymnasielarare-blev-sjuk-av-tradlos-teknik-i-skolan/
BILAGA 2 http://www.parentsforsafetechnology.org/worldwide-countries-taking-action.html
